Rusningstrafik
🎵 2053 characters
⏱️ 4:39 duration
🆔 ID: 11325689
📜 Lyrics
Duvorna går runt och pickar smulor i betongen där jag står
Väntande i tunnelbanedån
Ja, de som skulle vara fredssymboler, skiter på perrongen och jag förstår
Jag skulle själv gjort samma sak om jag kunde flyga härifrån
Jag antar att du går till någon ödslig krog i natt, denna mörka natt
Det är ett sätt att stänga av
Det hänger nån slags boxershortsmodell i alla fönster där jag går
Och undrar om jag vill se ut som han
Ja, det, som skulle va kalsonger, blir en pil i våra mönster hur vi mår
Beror på vad det står, att sån är kvinna och sån är man
Jag antar att du gömmer dig under täcket nu inatt, denna kalla natt
Det är ett sätt att stänga av
Och där kan tankarna få tänka som de vill
Där finns det inga flimmerljus som hjälper till
I tunnelbanedån dövas de inre tysta skriken
Det är svårt att få en plats här i rusningstrafiken
Allting går så fort, sen någon har sagt att tid är pengar går vi på
Fast tiden är väl gratis, vad jag vet
Sömntabletter tycks va effektivare än sängar sen när då?
Vi irrar vidare i rusningen, i varsin ensamhet
Jag antar att du proppar hjärnan full med Panodil och Cipramil
Det är ett sätt att hänga med
Och prylarna far runt och slickar sår som aldrig läker, rulla på
Orsaken vill ingen ens förstå
För nån har sagt att har man gott om pengar är man säker, för vadå?
Jag menar kylan, mörkret, stan och stressen hittar dig ändå
Så jag antar att du längtar ut till skogen då och då, det verkar så
Där man kan slippa hänga med
Och där kan fötterna få ströva som de vill
Där hjälper inga tåg och rulltrappor till
I tunnelbanedån dövas de inre tysta skriken
Det är svårt att få en plats här i rusningstrafiken
Ja, människor går runt och pickar smulor i betongen på ackord
Och rusandes i tunnelbanedån
Vi som skulle vara människor blir stoft i konkarongen, själavård
Skjuts upp till efter döden när vi flugit härifrån
Jag antar att du vänjer dig, jag antar att du vet ensamhet
Det är det enda vi har kvar
Väntande i tunnelbanedån
Ja, de som skulle vara fredssymboler, skiter på perrongen och jag förstår
Jag skulle själv gjort samma sak om jag kunde flyga härifrån
Jag antar att du går till någon ödslig krog i natt, denna mörka natt
Det är ett sätt att stänga av
Det hänger nån slags boxershortsmodell i alla fönster där jag går
Och undrar om jag vill se ut som han
Ja, det, som skulle va kalsonger, blir en pil i våra mönster hur vi mår
Beror på vad det står, att sån är kvinna och sån är man
Jag antar att du gömmer dig under täcket nu inatt, denna kalla natt
Det är ett sätt att stänga av
Och där kan tankarna få tänka som de vill
Där finns det inga flimmerljus som hjälper till
I tunnelbanedån dövas de inre tysta skriken
Det är svårt att få en plats här i rusningstrafiken
Allting går så fort, sen någon har sagt att tid är pengar går vi på
Fast tiden är väl gratis, vad jag vet
Sömntabletter tycks va effektivare än sängar sen när då?
Vi irrar vidare i rusningen, i varsin ensamhet
Jag antar att du proppar hjärnan full med Panodil och Cipramil
Det är ett sätt att hänga med
Och prylarna far runt och slickar sår som aldrig läker, rulla på
Orsaken vill ingen ens förstå
För nån har sagt att har man gott om pengar är man säker, för vadå?
Jag menar kylan, mörkret, stan och stressen hittar dig ändå
Så jag antar att du längtar ut till skogen då och då, det verkar så
Där man kan slippa hänga med
Och där kan fötterna få ströva som de vill
Där hjälper inga tåg och rulltrappor till
I tunnelbanedån dövas de inre tysta skriken
Det är svårt att få en plats här i rusningstrafiken
Ja, människor går runt och pickar smulor i betongen på ackord
Och rusandes i tunnelbanedån
Vi som skulle vara människor blir stoft i konkarongen, själavård
Skjuts upp till efter döden när vi flugit härifrån
Jag antar att du vänjer dig, jag antar att du vet ensamhet
Det är det enda vi har kvar
⏱️ Synced Lyrics
[00:07.94] Duvorna går runt och pickar smulor i betongen där jag står
[00:15.33] Väntande i tunnelbanedån
[00:19.72] Ja, de som skulle vara fredssymboler, skiter på perrongen och jag förstår
[00:27.06] Jag skulle själv gjort samma sak om jag kunde flyga härifrån
[00:34.06] Jag antar att du går till någon ödslig krog i natt, denna mörka natt
[00:42.25] Det är ett sätt att stänga av
[00:48.61] Det hänger nån slags boxershortsmodell i alla fönster där jag går
[00:56.48] Och undrar om jag vill se ut som han
[01:00.63] Ja, det, som skulle va kalsonger, blir en pil i våra mönster hur vi mår
[01:08.49] Beror på vad det står, att sån är kvinna och sån är man
[01:14.64] Jag antar att du gömmer dig under täcket nu inatt, denna kalla natt
[01:22.92] Det är ett sätt att stänga av
[01:27.98] Och där kan tankarna få tänka som de vill
[01:34.19] Där finns det inga flimmerljus som hjälper till
[01:39.50] I tunnelbanedån dövas de inre tysta skriken
[01:44.01] Det är svårt att få en plats här i rusningstrafiken
[01:58.13] Allting går så fort, sen någon har sagt att tid är pengar går vi på
[02:05.62] Fast tiden är väl gratis, vad jag vet
[02:10.61] Sömntabletter tycks va effektivare än sängar sen när då?
[02:17.70] Vi irrar vidare i rusningen, i varsin ensamhet
[02:24.26] Jag antar att du proppar hjärnan full med Panodil och Cipramil
[02:32.46] Det är ett sätt att hänga med
[02:38.85] Och prylarna far runt och slickar sår som aldrig läker, rulla på
[02:46.81] Orsaken vill ingen ens förstå
[02:51.47] För nån har sagt att har man gott om pengar är man säker, för vadå?
[02:58.51] Jag menar kylan, mörkret, stan och stressen hittar dig ändå
[03:04.83] Så jag antar att du längtar ut till skogen då och då, det verkar så
[03:13.14] Där man kan slippa hänga med
[03:18.54] Och där kan fötterna få ströva som de vill
[03:24.51] Där hjälper inga tåg och rulltrappor till
[03:30.05] I tunnelbanedån dövas de inre tysta skriken
[03:34.89] Det är svårt att få en plats här i rusningstrafiken
[03:48.64] Ja, människor går runt och pickar smulor i betongen på ackord
[03:56.07] Och rusandes i tunnelbanedån
[04:00.65] Vi som skulle vara människor blir stoft i konkarongen, själavård
[04:08.50] Skjuts upp till efter döden när vi flugit härifrån
[04:14.83] Jag antar att du vänjer dig, jag antar att du vet ensamhet
[04:22.97] Det är det enda vi har kvar
[04:27.97]
[00:15.33] Väntande i tunnelbanedån
[00:19.72] Ja, de som skulle vara fredssymboler, skiter på perrongen och jag förstår
[00:27.06] Jag skulle själv gjort samma sak om jag kunde flyga härifrån
[00:34.06] Jag antar att du går till någon ödslig krog i natt, denna mörka natt
[00:42.25] Det är ett sätt att stänga av
[00:48.61] Det hänger nån slags boxershortsmodell i alla fönster där jag går
[00:56.48] Och undrar om jag vill se ut som han
[01:00.63] Ja, det, som skulle va kalsonger, blir en pil i våra mönster hur vi mår
[01:08.49] Beror på vad det står, att sån är kvinna och sån är man
[01:14.64] Jag antar att du gömmer dig under täcket nu inatt, denna kalla natt
[01:22.92] Det är ett sätt att stänga av
[01:27.98] Och där kan tankarna få tänka som de vill
[01:34.19] Där finns det inga flimmerljus som hjälper till
[01:39.50] I tunnelbanedån dövas de inre tysta skriken
[01:44.01] Det är svårt att få en plats här i rusningstrafiken
[01:58.13] Allting går så fort, sen någon har sagt att tid är pengar går vi på
[02:05.62] Fast tiden är väl gratis, vad jag vet
[02:10.61] Sömntabletter tycks va effektivare än sängar sen när då?
[02:17.70] Vi irrar vidare i rusningen, i varsin ensamhet
[02:24.26] Jag antar att du proppar hjärnan full med Panodil och Cipramil
[02:32.46] Det är ett sätt att hänga med
[02:38.85] Och prylarna far runt och slickar sår som aldrig läker, rulla på
[02:46.81] Orsaken vill ingen ens förstå
[02:51.47] För nån har sagt att har man gott om pengar är man säker, för vadå?
[02:58.51] Jag menar kylan, mörkret, stan och stressen hittar dig ändå
[03:04.83] Så jag antar att du längtar ut till skogen då och då, det verkar så
[03:13.14] Där man kan slippa hänga med
[03:18.54] Och där kan fötterna få ströva som de vill
[03:24.51] Där hjälper inga tåg och rulltrappor till
[03:30.05] I tunnelbanedån dövas de inre tysta skriken
[03:34.89] Det är svårt att få en plats här i rusningstrafiken
[03:48.64] Ja, människor går runt och pickar smulor i betongen på ackord
[03:56.07] Och rusandes i tunnelbanedån
[04:00.65] Vi som skulle vara människor blir stoft i konkarongen, själavård
[04:08.50] Skjuts upp till efter döden när vi flugit härifrån
[04:14.83] Jag antar att du vänjer dig, jag antar att du vet ensamhet
[04:22.97] Det är det enda vi har kvar
[04:27.97]