Gå Inte Förbi (Med Petter Jöba

Det blev varmt igen, jag hade blivit van vid kappan
Allt blev ljust igen, förvandlingen total
Hissen fungerade, jag bruka springa upp för trappen
Solen blev en raket mot min tapet, mitt tak och bo

När du kom, du stod i blom
Så underbar, som du var i en dröm jag var
Och jag tror nog att du förstod
När jag sa att jag alltid vill vara kvar

Det blev varmt igen, ett känslobrus så rent från svärta
Så självklart på alla sätt, så märkligt rätt du kom
För den svarta sorg som finns i varje ensamt hjärta
Är stor som ett regnigt torg, en trasig gammal korg, helt tom

När du kom, du stod i blom
Så underbar, som du var i en dröm jag var
Och jag tror nog att du förstod
När jag sa att jag alltid vill vara kvar

Att jag alltid vill stanna kvar
Stanna kvar

Där du stod, du stod och log
Så underbar var du, som i en dröm jag var
Och jag tror nog att du förstod
När jag sa att jag alltid vill vara kvar

Att jag alltid vill stanna kvar
Att jag alltid vill stanna kvar
Stanna kvar
Stanna kvar
Stanna kvar
Stanna kvar
Stanna kvar, stanna kvar
Stanna kvar
Stanna kvar, stanna kvar
Stanna kvar
Stanna kvar