09.Liten Kersti

Det bodde en bonde på Östervalla hed och den lilla
Döttrar det hade han och rara voro de
I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Han hade fella fyra, han hade fella fem och den lilla
Liten Kersti hon var allra rarast utav dem
I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Liten Kersti hon går sig åt skräddareby och den lilla
Och låter sig göra de riddarkläder ny
I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Liten Kersti, hon går sig åt skomakareby och den lilla
Och låter sig göra de riddarstövlar ny
I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Om dagen så rider hon de fålar på grön äng och den lilla
På natten så sover hon i hertigens säng
I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Om dagen så rider hon de fålarna till vann och den lilla
På natten så sover hon på hertigens arm
I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Vår stalledräng har blivit så underligen tjock och den lilla
Så han kan inte kliva i sadelen opp
I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Vår stalledräng har blivit så underligen fet och den lilla
Så han kan inte rida när solen skiner het
I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

När drottningen in genom stalldörren steg och den lilla
Liten Kersti, hon bort under stallkrubban smög
I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Hertigen, han breder ut kappan så blå på den lilla
Däruppå föder hon de sönerna två
I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Frökner och prinsessor, de gräto uti harm och den lilla
Ty liten Kersti sover uppå unge kungens arm
I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Frökner och prinsessa, de gräto uti flod och den lilla
För det han sig en bondedoter tog
I vånn stall har hon tjänt uti lönndom