En Sångersaga
🎵 2221 characters
⏱️ 6:39 duration
🆔 ID: 18174177
📜 Lyrics
Jag såg en sovandes höjda haka
Det svarta skägget låg ungt och vekt
Vid silverkanten av tröjans halsrand
Omkring ett ansikte stolt och blekt
Jag såg en sångares vemodspanna
Det mörka håret i ädelt fall
Den manligt svärmiska sorgsna läppen
Som kanske sjöng i kung Alberts hall
Jag såg hans dödsdystra ögon öppnas
Att söka någon han aldrig fann
Han slöt dem åter och i detsamma
Den syn som skymtat i luften rann
Men länge hörde jag mjukt melodiskt
Hans tanke tala sitt mörka tal
Sin halvutslocknade sångarsaga
Från någon walesisk eller anglisk stad
Har jag ej älskat någon
En som var ljuv och vän
Sov jag och drömde jag
Låg jag ej emot kvinnoknän
Medan den mörkröda solen sjönk bakom ekar hän
Hon gav mig en brudnatt
Firad i stjärnesken
Över oss gunga lummigt
Kronorna gren över gren
Vind var i vide, och viken slog mellan säv och sten
Att hon mig gav sin makes
Gyllene konungased
Medan hon smekte mitt huvud
Milt kring mitt hår hon vred
Gav mig sin själ och för min skull bröt hon sin heliga ed
Länge drack vi
Ögat av tårar vått
Eller med svårmodslöje
Kärlek i ont och gott
Kärlek i synd och lycka, kärlek i lust och brott
Hörde jag nyss, att munkens
Röst i mitt öra ljöd
Livet är skönt att se till
Kärlekens kind är röd
Nu har din älskade vitnat, nu är Osviva död
Nu skall Osviva sova
Länge i slummer sval
Sömnen och drömmen och döden
Var hennes eget val
Aldrig hon ångrade, aldrig går hon till himmelens sal
Munk, det är sång och sägner
Munk, det är häxans tal
Att när den sista hösten
Fällt sina sista blad
Ska en befriare dra genom de dödas stad
Då har väl åren susat
Över min själ sen då?
Då är väl dagen inne
Snart ska väl slaget stå?
Då ska befriarens ande stark genom världen gå!
Som hav i svallning när vinden kommer
Som våg i vandring gick suset fram
Av dagens aning i Hadesnatten
Fördold och hemlig och undersam
Men åter sjönk den i djupets mörker
Där förd av drömmen, min tanke sam
Och åter steg den och kom tillbaka
Och syner såg jag och ord förnam
Och över ansiktet det föll en glimt av
Klarare ljus än förr
Men ännu svagt som en månes strimma
Från livets natt genom dödens dörr
Det svarta skägget låg ungt och vekt
Vid silverkanten av tröjans halsrand
Omkring ett ansikte stolt och blekt
Jag såg en sångares vemodspanna
Det mörka håret i ädelt fall
Den manligt svärmiska sorgsna läppen
Som kanske sjöng i kung Alberts hall
Jag såg hans dödsdystra ögon öppnas
Att söka någon han aldrig fann
Han slöt dem åter och i detsamma
Den syn som skymtat i luften rann
Men länge hörde jag mjukt melodiskt
Hans tanke tala sitt mörka tal
Sin halvutslocknade sångarsaga
Från någon walesisk eller anglisk stad
Har jag ej älskat någon
En som var ljuv och vän
Sov jag och drömde jag
Låg jag ej emot kvinnoknän
Medan den mörkröda solen sjönk bakom ekar hän
Hon gav mig en brudnatt
Firad i stjärnesken
Över oss gunga lummigt
Kronorna gren över gren
Vind var i vide, och viken slog mellan säv och sten
Att hon mig gav sin makes
Gyllene konungased
Medan hon smekte mitt huvud
Milt kring mitt hår hon vred
Gav mig sin själ och för min skull bröt hon sin heliga ed
Länge drack vi
Ögat av tårar vått
Eller med svårmodslöje
Kärlek i ont och gott
Kärlek i synd och lycka, kärlek i lust och brott
Hörde jag nyss, att munkens
Röst i mitt öra ljöd
Livet är skönt att se till
Kärlekens kind är röd
Nu har din älskade vitnat, nu är Osviva död
Nu skall Osviva sova
Länge i slummer sval
Sömnen och drömmen och döden
Var hennes eget val
Aldrig hon ångrade, aldrig går hon till himmelens sal
Munk, det är sång och sägner
Munk, det är häxans tal
Att när den sista hösten
Fällt sina sista blad
Ska en befriare dra genom de dödas stad
Då har väl åren susat
Över min själ sen då?
Då är väl dagen inne
Snart ska väl slaget stå?
Då ska befriarens ande stark genom världen gå!
Som hav i svallning när vinden kommer
Som våg i vandring gick suset fram
Av dagens aning i Hadesnatten
Fördold och hemlig och undersam
Men åter sjönk den i djupets mörker
Där förd av drömmen, min tanke sam
Och åter steg den och kom tillbaka
Och syner såg jag och ord förnam
Och över ansiktet det föll en glimt av
Klarare ljus än förr
Men ännu svagt som en månes strimma
Från livets natt genom dödens dörr
⏱️ Synced Lyrics
[00:10.20] Jag såg en sovandes höjda haka
[00:16.43] Det svarta skägget låg ungt och vekt
[00:22.31] Vid silverkanten av tröjans halsrand
[00:28.62] Omkring ett ansikte stolt och blekt
[00:34.58] Jag såg en sångares vemodspanna
[00:40.51] Det mörka håret i ädelt fall
[00:46.76] Den manligt svärmiska sorgsna läppen
[00:52.95] Som kanske sjöng i kung Alberts hall
[00:59.36] Jag såg hans dödsdystra ögon öppnas
[01:05.25] Att söka någon han aldrig fann
[01:11.39] Han slöt dem åter och i detsamma
[01:17.32] Den syn som skymtat i luften rann
[01:23.52] Men länge hörde jag mjukt melodiskt
[01:29.54] Hans tanke tala sitt mörka tal
[01:36.18] Sin halvutslocknade sångarsaga
[01:42.04] Från någon walesisk eller anglisk stad
[01:59.50] Har jag ej älskat någon
[02:02.22] En som var ljuv och vän
[02:05.33] Sov jag och drömde jag
[02:07.69] Låg jag ej emot kvinnoknän
[02:10.58] Medan den mörkröda solen sjönk bakom ekar hän
[02:23.05] Hon gav mig en brudnatt
[02:25.40] Firad i stjärnesken
[02:28.93] Över oss gunga lummigt
[02:32.28] Kronorna gren över gren
[02:34.56] Vind var i vide, och viken slog mellan säv och sten
[02:47.06] Att hon mig gav sin makes
[02:50.04] Gyllene konungased
[02:53.15] Medan hon smekte mitt huvud
[02:56.14] Milt kring mitt hår hon vred
[02:58.21] Gav mig sin själ och för min skull bröt hon sin heliga ed
[03:10.97] Länge drack vi
[03:13.87] Ögat av tårar vått
[03:16.62] Eller med svårmodslöje
[03:19.38] Kärlek i ont och gott
[03:21.85] Kärlek i synd och lycka, kärlek i lust och brott
[03:34.52] Hörde jag nyss, att munkens
[03:37.43] Röst i mitt öra ljöd
[03:40.31] Livet är skönt att se till
[03:43.37] Kärlekens kind är röd
[03:45.79] Nu har din älskade vitnat, nu är Osviva död
[03:58.09] Nu skall Osviva sova
[04:01.10] Länge i slummer sval
[04:03.83] Sömnen och drömmen och döden
[04:07.03] Var hennes eget val
[04:09.19] Aldrig hon ångrade, aldrig går hon till himmelens sal
[04:21.35] Munk, det är sång och sägner
[04:24.04] Munk, det är häxans tal
[04:27.00] Att när den sista hösten
[04:30.59] Fällt sina sista blad
[04:32.82] Ska en befriare dra genom de dödas stad
[04:45.59] Då har väl åren susat
[04:48.56] Över min själ sen då?
[04:51.63] Då är väl dagen inne
[04:54.62] Snart ska väl slaget stå?
[04:56.83] Då ska befriarens ande stark genom världen gå!
[05:07.10] Som hav i svallning när vinden kommer
[05:14.28] Som våg i vandring gick suset fram
[05:20.65] Av dagens aning i Hadesnatten
[05:27.14] Fördold och hemlig och undersam
[05:33.52] Men åter sjönk den i djupets mörker
[05:39.85] Där förd av drömmen, min tanke sam
[05:46.00] Och åter steg den och kom tillbaka
[05:52.09] Och syner såg jag och ord förnam
[05:58.96] Och över ansiktet det föll en glimt av
[06:05.68] Klarare ljus än förr
[06:10.84] Men ännu svagt som en månes strimma
[06:17.18] Från livets natt genom dödens dörr
[06:27.63]
[00:16.43] Det svarta skägget låg ungt och vekt
[00:22.31] Vid silverkanten av tröjans halsrand
[00:28.62] Omkring ett ansikte stolt och blekt
[00:34.58] Jag såg en sångares vemodspanna
[00:40.51] Det mörka håret i ädelt fall
[00:46.76] Den manligt svärmiska sorgsna läppen
[00:52.95] Som kanske sjöng i kung Alberts hall
[00:59.36] Jag såg hans dödsdystra ögon öppnas
[01:05.25] Att söka någon han aldrig fann
[01:11.39] Han slöt dem åter och i detsamma
[01:17.32] Den syn som skymtat i luften rann
[01:23.52] Men länge hörde jag mjukt melodiskt
[01:29.54] Hans tanke tala sitt mörka tal
[01:36.18] Sin halvutslocknade sångarsaga
[01:42.04] Från någon walesisk eller anglisk stad
[01:59.50] Har jag ej älskat någon
[02:02.22] En som var ljuv och vän
[02:05.33] Sov jag och drömde jag
[02:07.69] Låg jag ej emot kvinnoknän
[02:10.58] Medan den mörkröda solen sjönk bakom ekar hän
[02:23.05] Hon gav mig en brudnatt
[02:25.40] Firad i stjärnesken
[02:28.93] Över oss gunga lummigt
[02:32.28] Kronorna gren över gren
[02:34.56] Vind var i vide, och viken slog mellan säv och sten
[02:47.06] Att hon mig gav sin makes
[02:50.04] Gyllene konungased
[02:53.15] Medan hon smekte mitt huvud
[02:56.14] Milt kring mitt hår hon vred
[02:58.21] Gav mig sin själ och för min skull bröt hon sin heliga ed
[03:10.97] Länge drack vi
[03:13.87] Ögat av tårar vått
[03:16.62] Eller med svårmodslöje
[03:19.38] Kärlek i ont och gott
[03:21.85] Kärlek i synd och lycka, kärlek i lust och brott
[03:34.52] Hörde jag nyss, att munkens
[03:37.43] Röst i mitt öra ljöd
[03:40.31] Livet är skönt att se till
[03:43.37] Kärlekens kind är röd
[03:45.79] Nu har din älskade vitnat, nu är Osviva död
[03:58.09] Nu skall Osviva sova
[04:01.10] Länge i slummer sval
[04:03.83] Sömnen och drömmen och döden
[04:07.03] Var hennes eget val
[04:09.19] Aldrig hon ångrade, aldrig går hon till himmelens sal
[04:21.35] Munk, det är sång och sägner
[04:24.04] Munk, det är häxans tal
[04:27.00] Att när den sista hösten
[04:30.59] Fällt sina sista blad
[04:32.82] Ska en befriare dra genom de dödas stad
[04:45.59] Då har väl åren susat
[04:48.56] Över min själ sen då?
[04:51.63] Då är väl dagen inne
[04:54.62] Snart ska väl slaget stå?
[04:56.83] Då ska befriarens ande stark genom världen gå!
[05:07.10] Som hav i svallning när vinden kommer
[05:14.28] Som våg i vandring gick suset fram
[05:20.65] Av dagens aning i Hadesnatten
[05:27.14] Fördold och hemlig och undersam
[05:33.52] Men åter sjönk den i djupets mörker
[05:39.85] Där förd av drömmen, min tanke sam
[05:46.00] Och åter steg den och kom tillbaka
[05:52.09] Och syner såg jag och ord förnam
[05:58.96] Och över ansiktet det föll en glimt av
[06:05.68] Klarare ljus än förr
[06:10.84] Men ännu svagt som en månes strimma
[06:17.18] Från livets natt genom dödens dörr
[06:27.63]