Kärleken blir aldrig vår

Jag höll mitt öde i min hand
Jag hade allt, jag levde gott
Först nu behöver jag en annan i mitt liv
Först har jag förstått

Fast än jag blundar finns hon kvar
På smärtan ser jag inget slut
En tagg som värker i det hjärta hon har nått
Så att jag knappt står ut

Hon ska alltid finnas nära
Även om hon gett sig av
Jag ska jämt bli plågad, lugnad, sårad
Rörd av allt hon gav

Väntar bakom höga murar
Hoppas fast jag knappt förmår
En fåfäng dröm och fantasi
För kärleken blir aldrig vår

Hon var en gnista i mitt liv
Som brann och slocknade igen
Hon är så långt som man kan komma ifrån mig
Men hon är hos mig än

Hon ska alltid finnas nära
Vara den jag lever för
Hon ska ge mig glädje, vara del
Av allting som jag gör

Väntar bakom höga murar
Hoppas fast jag knappt förmår
En fåfäng dröm och fantasi
Vår korta stund är nu förbi
Jag är fördömd och hon är fri
Kärleken blir aldrig vår