Snäll Och Rar

Han såg in i hennes ögon så blå
Och önskade sig att detta skulle gå
Sen satte hon blicken i kistan och sa
Du är så snäll och fin, så förstående och bra
Välbekanta ord som man hört tusen gånger förut
Nu var spelet slut

Söt och fin och snäll och rar
Är komplimanger man hatar att få
Vem vill vara underbar
Om man aldrig får komma närmare än så

Hon spräckte cirkeln sedan tittade hon upp
"Jag är så glad att du är i min studiegrupp"
"Det känns ju så bra att du och jag kan sitta här"
"Och prata med varan om våra sorger och besvär"
Varningslampan blinkade det hade hänt igen
Han var nära gråten

Söt och fin och snäll och rar
Är komplimanger man hatar att få
Vem vill vara underbar
Om man aldrig får komma närmare än så

Och alltid är den som få stå där bredvid och se på

Komplimanger är ord som man hatar att få
Om man aldrig får komma närmare än så
Visst borde vi lärt oss att ett och ett blir två
Och att folket som är snälla bara får stå och titta på