Djupens djup

Äntligen det vissna
Så blekt, så kallt
Därunder blickar djupet upp
Avsky mot männskan gro under dem

Blodspill över markerna glädjandes de slicka upp
Meningslösa liv tages till offring till djupens djup

Ovan sky de spilla galla över jordsligt liv
Hatat av gud som kräva kärleksdyrkan
Ömkande änglar irra i förvirring
Männsklighet ska sluta här och nu

Flammhelvetet i jordens kärna
Och himmelfröjd i guds himmelhöjd
För kristlig tro de vill oss vika inunder
I hat vi villigt gräver deras gravar

(Och förbannar dem fast i jorden)